The Count

Det hela började med att jag vaknade hyfsat tidigt (för att vara mig) cirka klockan 11-12 och gjorde mig i ordning för att möta upp min älskade på stan då hon skulle komma med bussen cirka halv tre. Dock var jag så seg, så hon fick trippa runt på stan lite för sig själv innan jag anlände.

Hur som helst, jag infann mig i stan cirka 30-60 minuter efter att min söt nådde samhällets gator, och då köpte jag mig fyra Jolt, beredd på en lång filmkväll. Sedan traskade jag vidare och slog mig ned utanför biblioteket och väntade in min sötnos. För man kan inte träda in i bibliotekets lokaler med läskinnehav, vad jag fått för mig i alla fall.

Hon satt vid en lånedator och var på väg att ta på sig jackan för att gå ut och möta mig då en bekant person samtidigt hade dykt upp och nu stod och bytte några ord med mig. Strax efter kom min söt och satte sig i mitt knä där vi nu indirekt satt tre personer på en bänk (eftersom söt satt på mig). De både damerna kom snabbt bra överens med varandra och vi följdes alla åt resten av dagen tills det att det var dags för mig och söt att cykla till filmkvällen som var hemma hos hennes bästis en bit ifrån centrum.

Till dess gick vi på Ohlsons tyger, träffade en tredje bekant och var på café station där vi möttes av en skum karl som är jobbig och pratar ointressanta saker. Vi flydde från honom till Frasses där jag och min söt satt och såg på då de andra två människorna förtärde en fin middag, eller något. När de hade blivit klara vågade vi oss tillbaka till café station för att sedan stanna.

När klockan var tillräckligt och jag & söt var tvungen att fara så tog vi farväl av vår bekantskap och gav oss iväg på en kylig cykeltur.

Jag låste upp min cykel som stod utanför biblioteket, sedan satte jag mig på pakethållaren och min älskling trampade igång. Jag är dålig på att skjutsa, så hon fick sköta det jobbet. Och oja, hon är grym!

Det tog tillräckligt lång tid, och både jag och min sötnos frös, och min tankekraft räckte inte till att värma henne, tyvärr… Men vi kom fram oskadda som tur var.

Då alla som skulle komma dit hade anlänt så gick vi ner i väninnans rum och värmde upp inför filmkvällen, sedan gick vi människor upp och satte oss i vardagsrummet och burrade ner oss i soffan. Där började det.

Vi såg The Grudge 1, sedan gick vi ut för att vandra till kyrkogården. Det var kolsvart ute och man kunde bara se konturerna av gravstenarna. Jag och en utav grabbarna som också var där sprang från gruppen och lade oss på varsin gravplats för att avvakta och sedan skrämma skiten ur damerna plus Morgan, men vår utmärkta plan gick i kras, för de knallade bara runt, tog några foton, sedan drog de och sket i oss. Men ta det lugnt, kära läsare, vi klarade oss. Vi trippade ikapp dem och berättade allt om vår misslyckade men ändock enastående plan. Mycket intressant. Kyrkogården är verkligen inte så läskig som folk kan tro, det var faktiskt väldigt mysigt att ligga i det frostbitna gräset och stirra upp på stjärnorna. Visst, vi fick båda tanken av att något helt plötsligt skulle gräva sig upp ur marken och dra ner oss, men annars var vi lugna.

Åter inne i huset kollade vi på uppföljaren. Efter den såg vi på Bolt, har jag för mig. Och då Bolt var klar hade det ljusnat ute, och folk började bli trötta. Det var där som vissa somnade. Tillslut somnade till och med jag, och jag märkte inte då min söt bröt sig loss ur mitt avspända grepp, men jag vaknade till igen då hon återvände från frukosten.

Jag minns inte alla saker i detalj, men detta var i princip allt som hände. Det var väldigt mysigt och trevligt. Och då klockan blev cirka fyra på eftermiddagen så drog de sista personerna, jag och två till.

Hela kvällen slutade med att jag cyklade till Sega Råttan och köpte tre läsk med de andra två personerna som hade åkt buss plus min bror som jag mötte då jag infann mig. Sedan skiljdes vi åt och jag och min bror drog hem till oss.

Tack för i kväll!

9 dagar kvar. Puss, älskling!